Nej jag tänker faktiskt...

..Inte ta åt mig av den här kritiken.


Vilken smart lärare som säger så:) nog för att jag blev ganska så irriterad, men hon gav mig ju världens bästa ursäkt inför framtiden.

Tillfälle ett:
Jag har just "råkat" smälla till någon på basketplanen då denne skulle skjuta.
"Vad i helvete gör du?!"
"Du har haft så lång tid att skjuta. Jag tänker faktiskt inte ta åt mig av den här kritiken."

Tillfälle två:
Jag har just "råkat" kladda lite för mycket på någon på krogen.
"Kan du sluta kladda, jag vill inte ha dig!"
"Du har faktiskt haft så lång tid på dig att fråga om du inte förstod. Jag tänker inte ta åt mig av den här kritiken."

Äh. Listan kan göras oändlig. Hur som helst så tänker jag inte ta åt mig av kritiken;)

Ändrade planer

Ska fortfarande ut imorgon, men vi alla ska sova hos Lagers pappi. Blir mysigt att sova med alla flickorna!

Idag har jag förövrigt.. varit i skolan. Skulle skriva manus på textkommunikationen men jag hann inte klart.. så jag får göra det hemma. Wiho!
Hade iaf inte att växa som människa, så jag slutade vid ett. Skönt! Kunde gå hem och sova lite! Och vet ni vad? trodde aldrig jag skulle säga det, men jag saknar nog skoltidningen lite granna. haha. Har blivit så van vid att vara en del där.
Jag läste ut boken jag fick låna av Lager oxå, skitbra var den!
"Ärligt talat" heter den, så nu kan alla låna och läsa den! :)

Jag längtar!

Tills onsdag då vi ska ut och fira Marias 19'års dag!:)
Ska börja hemma hos Lagers pappi och göra oss iordning där, sen till nivå och föra lite, och sen vidare och dansa hela natten lång. Dansa bort alla sorger:) haha. Kanske inte men ändå.
Första gången jag går ut på krogen som singel.. det kan ju bli lite intressant det med.. haha.
För alla vet ju att en tjej aldrig behöver gå hem ensam om natten om hon inte vill. Jag vill inte!
Därför har jag övertalat Bea att sova  hos mig. haha.

Var duktig och gick på filosofin idag oxå. Fast det är den enda lektionen vi har på hela dagen. Kändes liiite tungt att ge sig iväg för en lektion. Men jag är duktig;D

Monster

Flickemonstrena som jag och Lina coachar spelade jättebra nu i helgen! Det är kul att se, även fast vi inte vinner så går det framåt, det är allt som räknas!:)

Uch jag hatar humörsvängningarna jag får! Kan sitta och skratta, och sen så kommer saknaden, så sitter jag och gråter istället. Jag kommer vara evigt tacksam för alla som har ställt upp för mig. Mamma, som stannade hemma från jobbet med mig för att hon såg hur dåligt jag mådde. Pappa som på sitt vis försökte ge mig sina visdomsord, Toffe.. ja han finns där på sitt eget sätt=)
Och alla kompisar såklart. Utan er hade jag nog inte klarat mig.
Trots det känner jag mig ensammast i hela världen. Trots att jag vet att jag bara behöver ringa så finns det någon där.

Ibland försöker jag tänka att en enda människa inte är värd att få mig så nere. Men om man inte fattar vad som gick snett? Vad gör man då? Om man levde med allt man ville ha, och det bara plötsligt rycks bort, utan förvarning, då är det klart man blir lite nere. Eller?
Lite nere är kanske inte rätt ordval, för just nu känns det som att jag inte kommer upp igen.

Mr.big

Ett tag var läget kritiskt. Jag trodde på fullt allvar att Mr.big var död.
Men efter lite övertalning "kolla hans fina bulor" och lite eldande så fick vi igång honom.
En timme efter att vi hade börjat typ.

Det var alltså en kväll för vattenpipa-bolmning hos Maria, med girlsen;D









Sen efter ett tag så fick jag för mig att bygga en flagga av foliet. Min månflagga. sjukt jävla fin;D
sen blev den massakerad av Lina. May she burn in hell!

:O


Segt:O

Började vid nio idag.. det var mindre kul. Är ju lite bortskämd med att börja sent=)
Hade textkommunikation, vi skulle analysera början på filmen "när lammen tystnar", och gosh.. vad han pratar vår lärare:P
Men men. Åt chicken nuggets till lunch, suckers som kom efter oss då det hade tagit slut. haha. Hamburgebiff med ris och sås. mumma? Njaa inte speciellt..

På att växa som människa, så skulle vi sälja varandra. Emilie sålde mig, jag var en Hamburgare.
"Här har vi en jättegod hamburgare. Man kan äta hur mycket som helst utan att bli fet! Jättegod är hon. Och så kan hon sjunga oxå!"
haha. Emilie har tydligen aldrig hört mig sjunga;) men tanken var god iaf! Jag försökte sälja Emilie som ett lyckopiller. Hon är ju så glad hela tiden:)

Snart ska vi fira Toffe, som fyller år idag. Vi hade ju släktkalas i söndags, men idag är hans riktiga födelsedag. Min lill-toffla fyller 17! :)

För övrigt känner jag för att gå ut och åka pulka. Får se om jag lyckas lura med mig någon ut;)





A piece of Karro?

Ny favorit

Pappa köpte en tv till min plast-mormor, som hon inte ville ha. Så nu fick jag den.
Hejdå tv á la stenåldern. I will miss you!


För övrigt så har jag gått och skaffat mig en ny älskling.
Fjällyoghurt hallon. Mmmm säger jag bara:D

=)

Jag googlade precis mig själv, och haleluja! Jag fick faktiskt se både en bild på mig själv, och några texter där jag står omnämnd.
En av dem var från Beas blogg, och (sorry Bea) dikten hon hade där till oss andra flickor gjorde mig nästan lite rörd, så jag har kopierat den. Hihi.

När jag grät, så torkade jag tårarna.
När jag ramlade, så klev jag upp igen.
När jag blev sviken, så gick jag vidare.
När mitt liv rasade, byggde jag upp det igen.
Men om jag skulle förlora er, då får tårarna rinna.
Då kliver jag inte upp igen.
Då går jag inte vidare.
Då låter jag mitt liv förbli rasat.


Och det är fan så sant! Jag gråter, saker går fel, jag blir sviken, men ALDRIG har det hänt att ni inte funnits där. Så tack Bea, Lager, Lina, Ida och Maria.
Vi hoppar oxå på varandras nerver ibland, men som tur var, så går det mesta att lösa;)

Puss på er!

 

MOAHAHA

(Vagnen är helt fullproppad efter Iron Maiden-konserten.)
Tjej ~20: Ja, vi behöver ju inte oroa oss för ficktjuvar i alla fall, ingen kan ju röra sig.
Kille ~15: Det är någon som tafsar mig på rumpan.
(Paus.)
Killen: Är det nu man ska fisa eller? (Folk i vagnen börjar småfnittra.)
(Efter en stund ringer hans mobiltelefon.)
Killen: Hur fasen ska jag få upp den?? (Alla småfnittrar igen. Killen får efter mycket om och men upp telefonen ur fickan och svarar.)
Killen: Tjena Älskling! Vart är du? Jag är på tåget! Nej jag är på tåget, vart är du? (Skrattandes) Va!? Blev du kvar på perrongen?
(Alla i vagnen börjar fnittra hysteriskt.)
Killen: Men älskling, det här är inte Dalarna, det är Stockholm! Det gäller att hålla sig framme!


Dagen då jag...

Haha. Hahaha.
Igår.

Dagen då flickorna jag och Lina coachar förlorade igen...(dålig coaching eller dåligt spelarmaterial frågade min papi, jag frågar mig detsamma:P)

Dagen jag skulle laga mat, och råkade elda upp ett kastrullock. Jo det började brinna.
"MAMMA LOCKET BRINNER!!!!"
"Men du måste kväva elden!!"
"MAH det brinner!!! men det ligger ju på en varm platta, vad ska jag kväva den med?!"
sen hämtade mamma tången och lyfte bort det och spolade vatten. hoho. Karro kan elda i köket oxå. Är alltså kapabel till mer än brända köttbullar. Flambering nästa?;D

Dagen då Lina och Jag bara var tvungna att festa. haha. "sprit löser inga problem, men det gör inte mjölk heller" Tycker jag är ett bra måtto:)


Idag

Dagen då min lillebror Kristoffer ska ha släktkalas. Jag ska baka tårtan:)

Dagen då jag skulle städa(!!) mitt rum.

Dagen då jag knölade upp en väska i min överfulla garderob, för att sen bli livrädd när ett monster(väskan) överföll mig uppifrån när jag skulle lägga in något annat.



Skriver mer senare, och då ska jag fota min fina frisyr, som mormor ska göra på mig, och tårtan.

Måndag

Vi vann matchen igår:) trots att jag trodde att jag skulle svimma eller spy ett antal gånger.
Det trodde mamma med, så hon tvångsmatade mig med choklad. "Det är i alla fall energi!!!"
Sen foulade två från vårat lag ut sig.. vilket betydde att vi spelade 4 mot 5 i ca. 15 minuter...

hmm.. uch det är verkligen inte kul att vara jag just nu. Alla älskar Alice. Ingen älskar Karro.
eller jo nu är jag dum. Massa folk gör. Men det känns så:(


=)

Idag känner jag mig faktiskt lite glad. Jag saknar allt jag har haft.
Men nya möjligheter kommer väl. Det är ju bara själva fan att mina känslor ska hamna i kläm.

Men men.. jag upptäckte just att jag hade ett hårstrå i pannan, ett litet ett, inuti en por. HAHA.
Snuuskigt värre!

Snart ska jag iväg och spela match. Jag har inte tränat på en månad, och knappt ätit på en vecka.. så vi får se hur bra det går:P
Jag har med min skadeväska, ifall att lixom...:)

Hmm.

Nåt konstigt lugn har kommit över mig. Inte sånt lugn som säger att "hey, allt kommer att bli bra igen"
Men, jag har nog förstått hur lite jag kan påverka situationen just nu. Vet inte om det känns bättre eller sämre. Men det är nog bra för mig att sluta hoppas.

Var på brorsans öppna hus idag, men Toffe klanten hade sagt fel tid till oss så vi missade precis hans uppträdande.. Nu ska jag iväg och lämna domarkvitton, och sen direkt vidare och träffa Rick. Sista gången?
ja det lär vi få veta..

Aldrig...

...har jag saknat någon så mycket, utan att känna mig tröstad av tanken på att ses.
Snarare tvärt om, jag är livrädd. Men men. Ska nog överleva det här oxå...

Förut.. när Avril's nya låt kom ut. Då tänkte jag alltid på honom under vissa strofer..

You’re not alone, together we stand
I’ll be by your side, you know I’ll take your hand

---
With you by my side I will fight and defend


Nej det är inte av ren sentementalitet jag tänker så just nu. Det var det jag tänkte när jag hörde låten.
Att jag ville gå igenom saker, två, istället för ensam. Och inte med vem som helst.

Tänka om ska vara nyttigt har jag hört.. I'll try my best! :)

Karolinas egna...

...lilla 11'e september...
Jo den 8'e januari är nog den 11'e september á la Karolina. Börjar dagen med att vakna jätteförkyld och med feber ,till en ny skoldag(första efter lovet). Slutar den med att bli dumpad. Vad säger man om det?
Jag förstår inte, jag gråter, jag försöker förstå, jag vill inte förstå, jag är arg, jag gråter lite till. Så går det runt.
Någonstans där mellan uppvaknandet och "insomnandet" (kan knappast kallas insomnande eftersom jag inte somnade förns klockan var runt sju, och vaknade runt nio igen) så gick både vår hemtelefon och vårat internet sönder. Inga större katastrofer, men ändå.
uch.. Fy fan säger jag bara.

så..

Det är såhär det känns när man står längst ner?
Fan jag vill inte vara med längre. Kan inte sluta gråta. Det gör så jävla ont.